Lätt att hitta! Under 
= För muspekaren över för info.
= Länk till full info på FASS (öppnas i nytt fönster).|
"Det bästa av allt är bloggarna"
 Sweetie, bipolär Bipolarna har gett mig en social bit och stöttning även i de mörkaste stunderna då jag bara legat håglös i sängen. Att halka in på chatten och bli välkommen av de andra medlemmarna, fast man kanske först inte vågat yttra sig, man blir snabbt en i gänget. För "gänget" är vi alla här på Bipolarna, även de som är aktivast och de som är minst aktivast. Vi kan genom våra profilsidor läsa om andra och ta kontakt med dem. På anslagstavlan ser vi snabbt om någon har utfört nån aktivitet. Det bästa av allt, för min del, är bloggarna. Där kan jag skriva om allt jag inte vågar säga till familj och vänner. Tankar som skulle skrämma skiten ur mamma och pappa kan man ta här, där man vet att folk förstår. Been there, done that, är svar som förekommit i många bloggar, och det är så skönt att känna att man faktiskt inte är ensam om att hamna i knasiga situationer eller att tänka i konstiga banor. Det finns så mycket kärlek och omtanke här som man inte hittar på ett kallt forum. Det här ÄR ett riktigt community där man får riktiga vänner för livet. Den enda nackdelen som finns är att man blir beroende  |
"Jag kände mig ensammast i världen"
 Penelope, anhörig Jag blev medlem april -09 för att min man fick sin diagnos då. Han blev även pga olika omständigheter inlagd på psyket i maj och juli. Jag stod handfallen inför allt detta nya och jag kände mig ensammast i världen och ville förstå och bli förstådd. Här på Bipolarna hittade jag varma och omtänksamma människor som kunde stötta mig. De hade oftare varit i min makes situation än i min men det spelade ingen roll...de förstod. Tack vare Bipolarna har jag också hittat någon som jag tror och hoppas blir en livslång vän. En medsyster i den-inte-alltid-så-lätta-livsresan man har framför sig som fru till en bipolär. |
|
"Här finns skratt och tårar, stöd och tröst"
 Joplin, bipolär När jag kom till Bipolarna så kändes det som om jag hade kommit hem. Tre första dagarna läste jag en massa bloggar, och kände igen mej. Jag var inte ensam. Det fanns andra som tänkte, kände och upplevde livet som mej. Bipolarna har blivit ett virtuellt socialt rum för mej. Där jag kan möta andra som är och har varit i min situation. Idag har jag träffat flera, pratat i telefon och även pratat med många över nätet så jag kan räkna dom som mina vänner. Har letat mycket på nätet om bipolär. Och det finns mycket. Men först på bipolarna så hittade jag människorna bakom diagnosen. Här finns skratt och tårar, stöd och tröst. |
"Som ett Facebook fast för bipolära"
 SysterYsterDyster, bipolär Jag har letat runt lite då & då för att hitta sajter om Bipolära, och när jag hittade Bipolarna kände jag direkt att det här var det jag sökt! Som ett Facebook fast för bipolära och även för anhöriga, de som jag nu förstått är en helt otrolig skara människor, de öppnar en helt ny värld för mig, genom att jag kan förstå hur man som bipolär upplevs utifrån. Så jag själv förstår varför mina anhöriga reagerar på olika vis när jag är inne i ett skov. Här på Bipolarna kan jag säga precis vad jag känner, hur jag mår just nu, och det finns alltid någon som kan stötta, som förstår mig och har gått igenom precis samma saker! När som helst på dygnet kan jag förstå att jag faktiskt inte är ensam om det här, som är så jävla jobbigt. En helt ny upplevelse! Välkommen in i värmen |
|
"Möten utan en fasad som måste hållas upp"
 Iogumman, bipolär Som odiagnostiserad bipolär närmade jag mig sajten med lite tveksamhet, skulle jag bli välkomnad eller inte räknas som en riktig bipolär? Jag har häpnats över det stöd som finns här och hur otroligt skönt det är att känna att man inte är ensam, att fler är och känner precis som mig. Det bipolära spektret är stort även om de flesta nog etiketteras i kategorin I och II. Men man får inte bipolär sjukdom samma dag man får en diagnos, utan det är något som finns även om man inte har ett namn på det till en början. Begreppet växer fram av att man tittar tillbaka på sitt liv. Här på sidan är vi alla jämlika och vi möts utifrån där var och en befinner sig i livet och i sin sjukdom. Det är möten på en djupare nivå utan en fasad som måste hållas upp. Man kan öppet vara den man är och man blir bemött med respekt och förståelse. Bipolarna har givit mig en distans till livet och hjälpt mig få svar jag länge undrat över. Dels genom koncentrationen av bra länkar och forum men framförallt genom den fantastiska kunskapsbank som alla medlemmar utgör. Jag vet mer om mig själv idag, och jag har träffat personer här som jag för första gången verkligen känner att jag kan kalla riktiga vänner. Som förstår mig genuint och inte villkorar min vänskap. |
"Har fått vänner som förstår och orkar vara där"
 Hyper, bipolärJag läste en massa böcker, medicinska artiklar, pratade med läkare, psykologer, min familj men ingen kunde förstå mig eller hjälpa mig. Ingen orkade riktig med mig! Kändes som om att jag var så ensam, kände mig helknäpp och ångesten bara växte! "snubblade" över bipolarna när jag var ute och försökte söka svar på nätet. Blev medlem men hade inte så höga förväntningar!! Men skrev iallafall ett blogg inlägg och OJ, vilken respons jag fick av de andra bipolarna  Snokade runt och läste bloggar, olika inlägg mm och tänkte YES, jag är ju inte ensam!! Under mina riktigt tuffa "perioder" så får jag så mycket stöttning, det finns alltid någon som orkar lyssna och dela med sig av sina erfarenheter. Och under mina "normala" prioder så stöttar jag och lyssnar på någon annan! Har äntligen fått vänner som förstår och orkar vara där!! HURRA för Bipolarna |
Vad säger medlemmarna?
|
|
|
|
|
|
|
|
|